Nobelmiddag på skolan i Bråbo och på skolgården stryker en katt runt. Sätter mig ner i snön, ställer in exponeringen efter handen och skärpan på följfokus. Sekunderna senare är katten framme hos mig och jag låter kameran göra jobbet. Med tanke på att det bara är några centimeter mellan mig och katten när jag börjar exponera så måste slutarljudet ha varit öronbedövande för känsliga kattöron. För med ett skutt så försvinner katten in i en snödriva - ett liv fattigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar